Cath

Det kosmologiska Gudsargumentet försöker bevisa Gud genom att argumentera för att universum måste ha en orsak, eller ett skäl, för sin existens. De som försöker bevisa Guds existens genom det kosmologiska gudsbeviset ställer sig frågan: varför finns universum snarare än ingenting? Det finns olika versioner av det kosmologiska Gudsbeviset. Ett av dem är kalamargumentet, som menar att världen inte kan ha kommit till från ingenting. Allt som har en början har en orsak, universum har en början och därför måste något ha orsakat det, och detta något är Gud. Hume argumenterar mot detta, och menar att eftersom vi kan föreställa oss något som börjar existera, utan att vara orsakat, betyder det att något som existerar inte nödvändigtvis behöver vara orsakat. Det kosmologiska Gudsargumentets svar är att vi inte på allvar kan tro att något som börjat existera inte har blivit orsakat av något annat, även om vi kan föreställa oss det. Att veta att något har börjat existera är det samma som att veta att något har orsakat det. Man kan dock fråga sig om universum verkligen har en början, även om vetenskaplig forskning tyder på det. Big Bang är uppskattat till att ha skett för ungefär 14 000 miljoner år sedan, men är det inte möjligt att universum, på något sätt, existerat innan det? Motargumenten är att om universum inte hade någon början, betyder det att universum existerat i en oändlighet innan vår tid, och att tid hela tiden läggs till denna oändlighet. Men realiserade oändligheter leder till självmotsägelser, eller den så kallade Galileis paradox. Om universum har existerat i oändlighet, skulle tid eller händelser kunna tas bort eller läggas till, utan att mängden tid eller händelser skulle ändras, och det är otänkbart.

Men om vi antar att universum verkligen hade en början, och att denna början var orsakat av något, bevisar det verkligen att denna orsak skulle vara Gud och ingenting annat? Förespråkare av det kosmologiska Gudsargumentet menar att om universum är orsakat, kan det inte ha varit något materiellt, eftersom materiella saker är en del av universum och kan därför inte ha orsakat det. Universum kan inte ha en fysikalisk förklaring. Bara en fri, intelligent viljeakt kan ha orsakat universum, och denna fria viljeakt är Gud. En annan version av det kosmologiska Gudsbeviset är kontingentargumentet. Detta argument riktar in sig på universums tillfälliga och icke-nödvändiga karaktär. Universums existens är inte nödvändig, det hade lika väl kunnat vara på något annat sätt eller så kunde det ha varit så att universum inte existerade alls. Om något är sant med nödvändighet, betyder det att det är motsägelsefullt att påstå motsatsen. Ett exempel är ”alla ungkarlar är ogifta”. Att påstå att det finns gifta ungkarlar är att säga emot sig själv. Men är ”universum existerar inte” motsägelsefullt? Nej, alltså är universums existens kontingent. Men allt som är kontingent behöver förklaras, och den yttersta förklaringen av något kontingent måste vara något nödvändigt. Denna nödvändiga förklaring är Gud. Om Gud inte finns, finns det ingen förklaring till varför universum existerar, men universum måste ha en förklaring, alltså finns Gud. G. W. Leibniz säger att även om vi antar att universum är evigt kan vi inte undkomma den yttersta, nödvändiga förklaringen till allt, en förklaring som inte kräver någon förklaring. Men måste vi verkligen det? Kan det inte vara så att universum bara är, utan anledning eller förklaring? Är det inte möjligt att tänka sig att universums existens bara är en slump, att det lika väl hade kunnat vara så att det inte existerade? Bertrand Russel påstår att så är fallet, universum bara är, utan anledning eller förklaring. Leibniz vidhåller dock att all fakta, allt som är sant, måste ha en förklaring. Men detta går inte att bevisa med empirisk fakta, inte heller genom logiskt tänkande. Har vi då anledning att tro att det inte finns någon förklaring?

Några invändningar mot det kosmologiska gudsbeviset är huruvida dessa argument bevisar att en Gud med de egenskaper (allsmäktig, allvetande, allgod) som theister har föreställt sig, existerar. Även om man godtar argumenten för att universum måste ha en orsak, eller ett skäl, betyder inte det att denna orsak skulle vara i form av en Gud. Kalamargumentet ger oss endast anledning att tro att någon form av fri viljeakt orsakade universum. Kontingentargumentet bevisar bara att det måste finnas en nödvändig, icke-kontingent, förklaring till varför universum existerar. Men kanske ska det kosmologiska Gudsargumentet inte heller ses som slutgiltiga bevis för Guds existens. Kanske ska man se det mer som argument för att det finns anledning att tro att Gud existerar.

Nykter den här helgen. Har knappt några pengar kvar och dessutom en hemtenta som ska vara inne på måndag, straffrättsfilosofi. Nästa vecka är det en i religionsfilosofi. Stressigt. I onsdags var det utgång med några från kursen. Skulle egentligen ha tagit det rätt lugnt men det gick som vanligt åt skogen.

 

Och så en liten moralkaka att bita i så här en fredagsnatt.

 

---

Varför är alla människor så förskräckligt egoistiska och självupptagna? Kanske har den psykologiska egoismen rätt, för de flesta verkar verkligen handla enbart enligt vad som är bäst för dem själva. Ingenting, inte ens en struntsak, kan de offra för att göra världen till en bättre plats. Jag har tagit upp det förut, hur mycket mer skulle vi inte kunna skänka till välgörande ändamål, utan att vårt välstånd skulle förändras till det sämre. Jag lever knapert på mina studielån, men försöker ändå skänka de slantar jag får över. Tyvärr gör det ju ingen skillnad på det stora hela, men om alla gjorde det. Är inte alla människor lika mycket värda, och har inte alla samma rätt till ett drägligt liv? Och vad har vi egentligen för rätt att smutsa ner miljön som vi gör? Har vi rätt att ta bilen till jobbet istället för spårvagn, buss eller tunnelbana, bara för att det är bekvämare? Hur kan vi rättfärdiga det?

 

Och varför äter vi så mycket kött som vi gör? Hur kan vi bidra till köttindustrin när miljön tar så stor skada. Ett kilo nötkött är lika skadligt för miljön som att köra bil i tre timmar och samtidigt lämna alla lampor i hemmet. År 1990 åt en svensk i genomsnitt 27 kilo köttvaror om året. Femton år senare var motsvarande siffra 43 kilo enligt preliminära beräkningar. För varje kilo producerat kött skapas växthusgaser motsvarande 36,4 kilo koldioxid. Därutöver släpps stora mängder gödningsmedel ut. Totalt motsvarar det utsläppen från 25 mils bilåkning och 20 dagars oavbrutet användande av en 100-wattslampa. Uppfödning av djur för kött generar mer växthusgaser än transportsektorn. Köttproduktion kräver också mer vatten, ett kilo nötkött kräver 15 000 liter vatten medan ett kilo vegetabilier kräver mellan 400 och 3 000 liter.

 

En annan sak, om ni nu vill äta nötkött, ät då inte närproducerat utan ta nötkött från Brasilien istället. Om man tänker på att transporterna inte är bra för miljön kan jag meddela att fodret våra kor äter är gjort av sojabönor som tillverkats i Brasilien, som sedan fraktas hit. Dessutom skövlas en massa regnskog för att odla dessa sojabönor. Och så måste våra kor stå inomhus halva året, med all energi det drar. Man kan då tycka att man inte bör äta vegetariska sojaprodukter, men om man äter sojabönan direkt, istället för att gå omvägen via kött, minskar åtgången av sojabönor med 80–90 procent.

 

Man kan också fråga sig hur etiskt det egentligen är att föda upp djur, många gånger under tvivelaktiga förhållanden, enbart för att äta dem. Personligen tycker jag inte att det är fel att äta kött, i sig, men varför överkonsumera som vi gör? I dagsläget äter jag i princip inte kött alls, och använder veganska alternativ istället för till exempel smör eller mjölk när jag lagar mat. Middagarna är i princip alltid veganska, men till frukost äter jag a-fil och ibland äter jag ägg, ekologiskt. Ibland kan jag bli sugen på en köttbit, men för det mesta tänker jag inte ens på att det inte är något kött i det jag äter. Och då är det väldigt sällan vi äter ”fake-kött” som sojakorvar eller liknande. Varför äter människor så mycket kött då? När det finns vegetariska och veganska alternativ som smakar minst lika bra som kötträtter, och ofta är mer intressanta. Det finns inga hållbara argument egentligen, bara det att folk vill äta kött, de är lata och vill inte ändra sina vanor. Men jag menar inte att vi ska förkasta kött helt. Bara dra ner på konsumtionen, och det rätt rejält.

 

 

Jaha, vet inte vad som hände men det förra inlägget blev ju rätt så knasigt. Skiter it.

Vanessas kalas blev så klart otroligt lyckat, maten var fantastisk och alla var på fantastiskt humör. Soppa till förrätt, and till varmrätt och mammas fantastiska chokladkaka med hallon till efterrätt. Sen skulle det bli kaffe, men många började dansa direkt. Det enda tråkiga var som vanligt att minnet dansade iväg med mig rätt snart. Och så kunde jag förstås inte låta bli att klanta till det lite mellan mig och päronen, de hade varit för välvilligt inställda till mig lite väl länge. Hmpf. Ja, så går det, sen flydde jag in till Flen. Mådde som jag förtjänade på söndagen. Huvudvärk och illamående. Usch.

Inte gick det något vidare med tentan heller. Jag får väl hoppas att jag blir godkänd. Men jag har blivit ett riktigt fan av Rawls. Socialliberal. Jag måste få tag på hans bok, A Theory of Justic. Har även blivit allt säkrar på att praktisk filosofi är vad jag ska läsa, även i fortsättningen alltså. Sen får jag se om jag kanske kan försöka inrikta mig på politisk filosofi och kanske mänskliga rättigheter eller något. Får se. Var vet jag inte heller, kanske Uppsala eller så blir jag kvar i Göteborg. Kanske slår det slint någonstans igen och jag söker utomlands. Hm, fast då måste jag ju göra det nu… Det får nog bli bäst att satsa på ett utbytes år eller liknande.

För att snöa in mig ytterligare på Rawls, vad är egentligen social rättvisa? Hur ser ett rättvist samhälle ut? Jag är lika lat som vanligt och lägger upp svaret på den första frågan på hemtentan. Måste verkligen ta tag i mig själv snart.

---

 

I sin mest välkända bok En Teori om Rättvisa från 1971 skriver den amerikanska filosofen John Rawls hur våra grundläggande rättigheter och skyldigheter ska fördelas i ett samhälle. Det Rawls försöker göra i boken är att komma fram till vilka principer som måste ligga till grund när man strukturerar ett rättvist samhälle. Dessa principer måste överensstämma med våra moraliska intuitioner. Den första principen är den så kallade frihetsprincipen, och den går ut på att alla människor har rätt till så stora fri- och rättigheter som möjligt, så länge dessa inte inkräktar på någon annans fri- och rättigheter. Det gäller i stort de traditionella fri- och rättigheterna som t ex yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet och lika rösträtt. Den andra principen är differensprincipen, som går ut på att sociala och ekonomiska ojämlikheter bara är rättfärdigade så länge de är till fördel för dem som har det sämst ställt. Ytterligare en princip är den Rawls kallar ”Fair Equality of Opportunity Principle” som innebär att samhället ska se till alla personer med samma naturliga talang och ambition ska ha samma möjligheter till fördelaktiga positioner. Rawls ger frihetsprincipen lexikalisk prioritet framför de två andra, det vill säga samhället måste först maximera frihetsprincipen innan de andra principerna kan tillfredsställas. Principen om lika möjligheter har lexikalisk prioritet framför differensprincipen. Människors grundläggande fri- och rättigheter får alltså aldrig offras för att öka jämlikheten eller det sociala och ekonomiska välståndet. Differensprincipen kan verka förespråka en jämlik fördelning av alla resurser, men Rawls anser att exempelvis inkomstskillnader är nödvändiga för att motivera människor till att utbilda sig eller att arbeta hårdare. Detta skulle i sin tur leda till att samhällets totala inkomster växer, och då skulle det finnas med att fördela till de allra sämst ställda.

 

 

Men som sagt, är inte så överdrivet nöjd. Jaha, då var det inte många timmar kvar tills tåget går. What to do?

 

För övrigt känner jag mig väldigt tömd på allt vad känslor heter. Kanske tog de slut i helgen. Jag har tröttnat. De är ju alldeles för svåra att förstå sig på, och så ändras de hela tiden. Nej, får väl passa på att njuta nu när de håller sig undan. Adjöken.

Ja imorgon åker jag alltså hem igen, efter bara tre dagar i Gbg. Men det blir sweet. Ska isolera mig på landet och bara ägna dagarna åt politisk filosofi och andra bra saker. Nästa tenta handlar om Rawls och hans rättviseteorier.

Flen var lika galet som vanligt, har knappt återhämtat mig ännu. Tyvärr blev det lite knas med den planerade festen i Nypan, så jag blev kvar i Flen istället men det var kul det med. Fick träffa min kära Matilda, som jag inte sett sen i somras. Förfest hos Stefan, sen en sväng till Malmköping för att sluta hos Frida, där även mer eller mindre hela lördagen spengerades. Fast hon hade inga lampor i vardagsrummet... Jeh jeh, sen var alla tåg tillbaka till Gbg fullbokade på söndagen så jag fick åka måndag morgon och missade en föreläsning till. Great. Men det går nog bra. Ska ta igen det i helgen. Minus lördag då det är födelsedagskalas. Dags för film nu.