Cath

Det kosmologiska Gudsargumentet försöker bevisa Gud genom att argumentera för att universum måste ha en orsak, eller ett skäl, för sin existens. De som försöker bevisa Guds existens genom det kosmologiska gudsbeviset ställer sig frågan: varför finns universum snarare än ingenting? Det finns olika versioner av det kosmologiska Gudsbeviset. Ett av dem är kalamargumentet, som menar att världen inte kan ha kommit till från ingenting. Allt som har en början har en orsak, universum har en början och därför måste något ha orsakat det, och detta något är Gud. Hume argumenterar mot detta, och menar att eftersom vi kan föreställa oss något som börjar existera, utan att vara orsakat, betyder det att något som existerar inte nödvändigtvis behöver vara orsakat. Det kosmologiska Gudsargumentets svar är att vi inte på allvar kan tro att något som börjat existera inte har blivit orsakat av något annat, även om vi kan föreställa oss det. Att veta att något har börjat existera är det samma som att veta att något har orsakat det. Man kan dock fråga sig om universum verkligen har en början, även om vetenskaplig forskning tyder på det. Big Bang är uppskattat till att ha skett för ungefär 14 000 miljoner år sedan, men är det inte möjligt att universum, på något sätt, existerat innan det? Motargumenten är att om universum inte hade någon början, betyder det att universum existerat i en oändlighet innan vår tid, och att tid hela tiden läggs till denna oändlighet. Men realiserade oändligheter leder till självmotsägelser, eller den så kallade Galileis paradox. Om universum har existerat i oändlighet, skulle tid eller händelser kunna tas bort eller läggas till, utan att mängden tid eller händelser skulle ändras, och det är otänkbart.

Men om vi antar att universum verkligen hade en början, och att denna början var orsakat av något, bevisar det verkligen att denna orsak skulle vara Gud och ingenting annat? Förespråkare av det kosmologiska Gudsargumentet menar att om universum är orsakat, kan det inte ha varit något materiellt, eftersom materiella saker är en del av universum och kan därför inte ha orsakat det. Universum kan inte ha en fysikalisk förklaring. Bara en fri, intelligent viljeakt kan ha orsakat universum, och denna fria viljeakt är Gud. En annan version av det kosmologiska Gudsbeviset är kontingentargumentet. Detta argument riktar in sig på universums tillfälliga och icke-nödvändiga karaktär. Universums existens är inte nödvändig, det hade lika väl kunnat vara på något annat sätt eller så kunde det ha varit så att universum inte existerade alls. Om något är sant med nödvändighet, betyder det att det är motsägelsefullt att påstå motsatsen. Ett exempel är ”alla ungkarlar är ogifta”. Att påstå att det finns gifta ungkarlar är att säga emot sig själv. Men är ”universum existerar inte” motsägelsefullt? Nej, alltså är universums existens kontingent. Men allt som är kontingent behöver förklaras, och den yttersta förklaringen av något kontingent måste vara något nödvändigt. Denna nödvändiga förklaring är Gud. Om Gud inte finns, finns det ingen förklaring till varför universum existerar, men universum måste ha en förklaring, alltså finns Gud. G. W. Leibniz säger att även om vi antar att universum är evigt kan vi inte undkomma den yttersta, nödvändiga förklaringen till allt, en förklaring som inte kräver någon förklaring. Men måste vi verkligen det? Kan det inte vara så att universum bara är, utan anledning eller förklaring? Är det inte möjligt att tänka sig att universums existens bara är en slump, att det lika väl hade kunnat vara så att det inte existerade? Bertrand Russel påstår att så är fallet, universum bara är, utan anledning eller förklaring. Leibniz vidhåller dock att all fakta, allt som är sant, måste ha en förklaring. Men detta går inte att bevisa med empirisk fakta, inte heller genom logiskt tänkande. Har vi då anledning att tro att det inte finns någon förklaring?

Några invändningar mot det kosmologiska gudsbeviset är huruvida dessa argument bevisar att en Gud med de egenskaper (allsmäktig, allvetande, allgod) som theister har föreställt sig, existerar. Även om man godtar argumenten för att universum måste ha en orsak, eller ett skäl, betyder inte det att denna orsak skulle vara i form av en Gud. Kalamargumentet ger oss endast anledning att tro att någon form av fri viljeakt orsakade universum. Kontingentargumentet bevisar bara att det måste finnas en nödvändig, icke-kontingent, förklaring till varför universum existerar. Men kanske ska det kosmologiska Gudsargumentet inte heller ses som slutgiltiga bevis för Guds existens. Kanske ska man se det mer som argument för att det finns anledning att tro att Gud existerar.