Formler hit och sanningsvärdestabeller dit
Föreläsningen var inställd idag. Och jag som hade gått hela vägen i snön, drygt en timme tar det. Ingen skada skedd, jag gick till biblioteket istället och läste lite ur Filosofin genom tiderna. Marc-Wogans språk är verkligen mördande tråkigt. Igår somnade jag två gånger medan jag läste Descartes, Ur Betraktelser över den första filosofin och Ur Avhandling om metoden. Jag hinner knappt läsa ett par sidor innan jag känner hur ögonen bara följer raderna utan att hjärnan reflekterar över vad som står där. Och det gör ju inte saken bättre att jag inte är stormförtjust i Descartes. Inget ont om honom, han råkar bara inte vara en av mina favoriter. Vilka är mina favoriter då? När det gäller politisk filosofi är det i alla fall ingen tvekan: John Rawls. Några andra kan jag inte komma på just nu, men det beror inte på att jag inte har några. Jag har bara tillfälligt hjärnsläpp av allt matande med information den senaste tiden. Och den där j*vla satslogiken! Några framsteg har jag väl gjort, but I just can’t seem to get it. Låt * vara en mängd av satser. Säg att B är en konsekvens av satserna i *, omm (om och endast om) B måste vara sann så snart alla satserna i * är det. Konjunktioner, disjunktioner, materiell implikation, materiell ekvivalens, tautologier, kontradiktoriska och kontingenta satser, satslogisk ekvivalens, etc. etc. Formler hit och sanningsvärdestabeller dit. Jag som ville grubbla kring frågor om livet (flinar lite för mig själv).
Vad händer annars i mitt liv? Ja vad kan jag säga, annat än att det för det mesta är på topp. Jag är pigg och glad, livet leker (eller jag leker i alla fall med livet). Pengarna är slut, men det är väl rätt bra eftersom jag då (förhoppningsvis) kommer att vara nykter i helgen. Det allra trevligaste vore ju om mor min kunde ringa och överraska mig med en biljett hem. Min syster nr 2 har fyllt år och ska firas lite på fredag. Tanken på landet gav mig lite ”abstinensbesvär”, vad skönt det vore att slippa stan ett tag, ut till skogen och friden. En gång lantis, alltid lantis. Skogen in my heart. Någon gång ska jag hyra en avskild stuga vid havet, kanske på en ö, och bo där i någon månad alldeles ensam. Någon gång när jag blivit lite mindre rastlös och mer rofylld. Sedan ska jag sitta där och bara skriva, gå promenader och dricka vin.
Nehe, om man skulle försöka ge sig på Descartes igen. Sugpropp. Adjö.
