Cath

Jag tittar inte på tv, och har aldrig gjort det sen bollibompa-åldern (bortsett från året i Uppsala när jag var 16), och det är jag faktiskt rätt stolt över. Inte för att jag tycker det är fel att titta på tv, men att hänga upp sig på serier och program när man kan läsa en bok eller se en film istället? Fast vad är egentligen skillnaden mellan att fastna i en bok och fastna för en serie? Kanske att böcker kan du läsa när det passar, serier visas speciella dagar vid speciella tidpunkter. Jag verkligen avskyr när folk säger något i stil med "nej men jag måste hem nu, Lost börjar då och då". Jag har faktiskt sett nästan två säsonger av Lost, men det är för att lilla syster min är besatt och har dem på dvd. Jag kom hem från jobbet och hade inget bättre för mig, men en vacker dag när det bara var några avsnitt kvar tröttnade jag. Och Idol-yran! Jag avskyr Idol, i alla fall när det är uttagningarna. Det får mig att må dåligt. Men det finns förstås serier jag gillar. Scrubs är alltid trevligt (men jag har bara 1,2 och 4), och Vänner gillar jag också. Serier man inte behöver följa, lite trevlig underhållning om man skulle få för sig att slå på tvn och den serien skulle råka gå. Fast som sagt, jag har inte de kanalerna. Nu råkade jag av en slump slå på tvn när House gick (jag ser faktiskt på tv ibland, när jag känner mig lite lagom hjärndöd), det var väl för ett par månader sen, och jag har fått lägga till en serie på listan av sånt jag kan titta på. Två eller tre avsnitt har jag sett sen dess, det är inte så ofta jag kommer ihåg att House finns. Ikväll kom jag ihåg det, och då är det sista avsnittet! Ja ja, jag gråter inte men det är ju rätt typiskt. Det är bäst att jag tar tag i min hög med böcker bredvid sängen, den är full av både påbörjade och opåbörjade böcker som ska avslutas. Jag måste sluta med att läsa flera böcker samtidigt, de som är lite sämre blir jag aldrig klar med annars. Just nu är det Parapsykologi och övertro jag håller på med, bitvis otroligt intressant och bitvis ett utmärkt sömnmedel. Paulo Coelhos Zahiren är nästa, har egentligen en annan bok som jag börjat på men Coelho kan inte vänta.

Förövrigt blev det inget "rehab" för mig i helgen, det var inställt eller framskjutet hur det nu var. Åker hem till landet istället och rehabiliterar mig själv istället. Tänkte gå ner till bryggan om det blir fint och varmt väder men jag har tyvärr fått höra att det ska det inte bli. Trist. Skogspromenader ska det bli i alla fall, och mammas hemlagade mat hoppas jag, det kan ju hända att hon inte har tid att koka ihop något "bra". Då blir det min familjs version av snabbmat: rester, nån gammal and eller gryta på något gammalt vildsvin eller vad som helst som man kan skrapa ihop i kylen och dess omgivningar. Verkligen otroligt gott. Det värsta är nog när pappa serverade mina två yngsta stackars syskon hundmat. Mamma hade äntligen insett att några gamla grytbitar faktiskt var för gamla och lagt fram dem i en skål på en bänk för att ge till vår hund Selma, och blandat i lite vanlig hundmat. Dagen därpå var mamma borta och pappa skulle laga mat. Min käre far, som är en smula handikappad i köket, tänkte att de här blir säkert bra och kokade ihop nåt av hundmaten och serverade sina kära barn. Han åt av det själv också, fast han vid det laget insett vad de runda torra sakerna var för nåt. Han höll god min, och mina syskon märkte ingenting. Jag har även innan den här incidenten undvikt pappas matlagningskonster, de har aldrig varit speciellt aptitretande, med eller utan hundmat.

Tack och hej